Nästan Live från ett mileage run med Cathay Pacific
- Thread starter henrik l
- Startdatum
henrik l
Medlem
Hong Kong - Taipe, CX 510 med Cathay Pacific
Avgång: 14.55
Ankomst: 16.35
Flygplan: A 770-300
Klass: Business
Sittplats: 16 K
Äntligen! Nu lyckades jag hamna på en flight där jag fick prova Cathay’s regional business. Men vi tar det från början. Efter några timmars arbete på förmiddagen hade jag planerat att äta lunch i ”The Heaven”, restaurangen i Cathay’s förstaklasslounge i ”The Wing”. Använde förstaklass incheckningen och efter lite knappande fick jag mitt boardingkort och loungeinbjudan. Anledningen till knappandet är att jag misstänker att i samband med bokningen av biljetten lyckades jag kasta om för- och efternamn, så under sista delen av mitt MR har jag varit Mr/Dr Henrik. Påtalade detta innan jag skulle påbörja resan, men Cathay’s personal tyckte att detta var inget problem, det brukade vara mera regel än undantag att man lyckas kasta om för och efternamn på de kinesiska namnen. Får väl se om AA har lika liberal inställning när mina poäng skall registreras. Med erfarenheterna från US verkar det ju inte vara de skarpaste knivarna i lådan som hanterar de frågorna på andra sidan Atlanten.
Som sagt var hade jag planerat att äta en riktig lunch i The Wing, så det blev till att gå loss på både buffén och á lá carten. Nöjde mig dock med en huvudrätt från menyn: Oxfilé i svartpepparsås. Totalt fanns det förutom dagens soppa ytterligare fem, sex rätter att välja på från menyn. Sedan blev det till att plocka ihop lite smått och gott från buffén och skölja ned det med lite Shiraz.
Som lounge kan väl The Wing jämföras med BA’s Galleries first på LHR, dvs en förstaklasslounge där man kommer in om man antingen reser i First, eller har högsta status inom alliansen. Galleries First är betydligt större än The Wing, men detta kompenseras med att Cathay har ytterligare en förstaklaslounge i The Pier. Fortsätter man att jämföra The Wing med Galleries first, så är det en smaksak vilken man tycker är bäst. Båda håller en hög nivå. The Wing har Cabanas, men i Galleries kan man få 15 min massage i Elmis Spa. Personligen tycker jag att det finns lite mera smått och gott att välja på i matväg i the Wing, men å andra sidan måsta man beställa drycken, så det är lite svårt att bilda sig en uppfattningen dryckesutbudet. I Galleries är det ju däremot självservering som gäller, så där kan man botanisera på egen hand.
På flygningen till Taipei fick jag som sagt var möjlighet att testa Cathay’s nya regional business produkt och i jämförelse med den gamla var detta en trevlig bekantskap. Stolen är en skalstol, dvs man lutar sig inte riktning mot bakomvarande passagerares knä, utan stolen glider framåt. Testade att fälla den max och konstaterade att det skulle nog fungera alldeles utmärkt att sova sittandes i stolen. Så som ”recliner” fungerar den utmärkt, men den kan ju inte jämföras med en stol som kan fällas helt plant.
På flygningen serverades det ”gamla” vanliga, färskt frukt som förrätt och två rätter att välja på till huvudrätt. Efter besöket i The Wing var jag ju föga överraskande inte så hungrig, men jag tänkte låta ”Chef Kwong” få en chans, så det fick bli revbensspjäll. Är normalt sett inte något större fan av denna rätt, eftersom jag inte håller en blandning av ben, senor, fett och lite köttstrimlor som någon delikatess. Men i den här rätten var det faktiskt övervägande kött och det hela smakade riktigt bra. Efterrätten hoppade jag dock över av naturliga skäl.
I övrigt då? Ja, Cathay levererar som vanligt. Nu tittade man knappt på sina fusklappar med namn, utan jag blev konsekvent tilltalade med namn och titel. Hade även ett kortare samtal med kabinchefen efter landning när jag fotograferade stolarna. Hon undrade om hin skulle ta kort på mig. Men jag svarade att jag bara vill ha foto på stolen och sedan öste jag beröm över den nya produkten, samt även den nya long haul produkten och avslutade som vanliga med att erkänna för henne att Cathay är mitt favoritflygbolag.
Epilog
Är det kul att göra ett mileage run då? Ja, det måste jag säga. Från föregående år hade jag lärt mig att inte påbörja ett MR direkt efter en long haul flight i first, man är proppmätt då. Ytterligare en lärdom är att man kanske inte ska knäcka sex sektorer på raken, inkluderat en nattflygning, dagen efter man anländer till en ny tidszon. Men gör man sitt MR i business och har tillgång till en bra lounge som på HKG, så är det en ganska trevlig upplevelse. Efter ytterligare 8 ben med Cathay är det bara att konstatera utan omsvep att jag är Cathayevangelist. Tror det vara Aho, numera Dr Miles, som introducerade begreppet evangelist. Aho svarade på ett påpekande kring att han var väldigt pro BAEC, tror jag det var, att han tyckte att det var ett bra program, men att skillnaden mellan honom och Concorde, var att Concorde var BA-evangelist.
Efter att ha flugit MXP-HKG, med Catay i first, samt 2 TG ben i F, ett Asiana ben i F, samt 4 BA ben i F, så tror jag att det går att peka ut en sak som skiljer Cathay från de andra. Dom Asiatiska bolagen har den där servicekänslan närvarande hela tiden, som gör att man känner sig speciell som passagerare, men hos Thai och ännu mera hos Asiana finns det en överdriven vördnad med bugningar hit och dit, plus i vissa fall kanske lite halvdan engelska. Men hos Cathay är engelskan inga problem och dom är väldigt duktiga på att konversera och sagts tidigare, dom har en fingertoppskänsla för hur länge dom ska stå och snacka med passageraren. Nu gäller det bara att fundera på nar jag ska kunna klämma in en F med Cathay igen.
Återstår en rapport, flygningen till HGK, den kommer snart och det blir nog en av de första rapporterna här om Hello Kitty Airways.
Avgång: 14.55
Ankomst: 16.35
Flygplan: A 770-300
Klass: Business
Sittplats: 16 K
Äntligen! Nu lyckades jag hamna på en flight där jag fick prova Cathay’s regional business. Men vi tar det från början. Efter några timmars arbete på förmiddagen hade jag planerat att äta lunch i ”The Heaven”, restaurangen i Cathay’s förstaklasslounge i ”The Wing”. Använde förstaklass incheckningen och efter lite knappande fick jag mitt boardingkort och loungeinbjudan. Anledningen till knappandet är att jag misstänker att i samband med bokningen av biljetten lyckades jag kasta om för- och efternamn, så under sista delen av mitt MR har jag varit Mr/Dr Henrik. Påtalade detta innan jag skulle påbörja resan, men Cathay’s personal tyckte att detta var inget problem, det brukade vara mera regel än undantag att man lyckas kasta om för och efternamn på de kinesiska namnen. Får väl se om AA har lika liberal inställning när mina poäng skall registreras. Med erfarenheterna från US verkar det ju inte vara de skarpaste knivarna i lådan som hanterar de frågorna på andra sidan Atlanten.
Som sagt var hade jag planerat att äta en riktig lunch i The Wing, så det blev till att gå loss på både buffén och á lá carten. Nöjde mig dock med en huvudrätt från menyn: Oxfilé i svartpepparsås. Totalt fanns det förutom dagens soppa ytterligare fem, sex rätter att välja på från menyn. Sedan blev det till att plocka ihop lite smått och gott från buffén och skölja ned det med lite Shiraz.
Som lounge kan väl The Wing jämföras med BA’s Galleries first på LHR, dvs en förstaklasslounge där man kommer in om man antingen reser i First, eller har högsta status inom alliansen. Galleries First är betydligt större än The Wing, men detta kompenseras med att Cathay har ytterligare en förstaklaslounge i The Pier. Fortsätter man att jämföra The Wing med Galleries first, så är det en smaksak vilken man tycker är bäst. Båda håller en hög nivå. The Wing har Cabanas, men i Galleries kan man få 15 min massage i Elmis Spa. Personligen tycker jag att det finns lite mera smått och gott att välja på i matväg i the Wing, men å andra sidan måsta man beställa drycken, så det är lite svårt att bilda sig en uppfattningen dryckesutbudet. I Galleries är det ju däremot självservering som gäller, så där kan man botanisera på egen hand.
På flygningen till Taipei fick jag som sagt var möjlighet att testa Cathay’s nya regional business produkt och i jämförelse med den gamla var detta en trevlig bekantskap. Stolen är en skalstol, dvs man lutar sig inte riktning mot bakomvarande passagerares knä, utan stolen glider framåt. Testade att fälla den max och konstaterade att det skulle nog fungera alldeles utmärkt att sova sittandes i stolen. Så som ”recliner” fungerar den utmärkt, men den kan ju inte jämföras med en stol som kan fällas helt plant.
På flygningen serverades det ”gamla” vanliga, färskt frukt som förrätt och två rätter att välja på till huvudrätt. Efter besöket i The Wing var jag ju föga överraskande inte så hungrig, men jag tänkte låta ”Chef Kwong” få en chans, så det fick bli revbensspjäll. Är normalt sett inte något större fan av denna rätt, eftersom jag inte håller en blandning av ben, senor, fett och lite köttstrimlor som någon delikatess. Men i den här rätten var det faktiskt övervägande kött och det hela smakade riktigt bra. Efterrätten hoppade jag dock över av naturliga skäl.
I övrigt då? Ja, Cathay levererar som vanligt. Nu tittade man knappt på sina fusklappar med namn, utan jag blev konsekvent tilltalade med namn och titel. Hade även ett kortare samtal med kabinchefen efter landning när jag fotograferade stolarna. Hon undrade om hin skulle ta kort på mig. Men jag svarade att jag bara vill ha foto på stolen och sedan öste jag beröm över den nya produkten, samt även den nya long haul produkten och avslutade som vanliga med att erkänna för henne att Cathay är mitt favoritflygbolag.
Epilog
Är det kul att göra ett mileage run då? Ja, det måste jag säga. Från föregående år hade jag lärt mig att inte påbörja ett MR direkt efter en long haul flight i first, man är proppmätt då. Ytterligare en lärdom är att man kanske inte ska knäcka sex sektorer på raken, inkluderat en nattflygning, dagen efter man anländer till en ny tidszon. Men gör man sitt MR i business och har tillgång till en bra lounge som på HKG, så är det en ganska trevlig upplevelse. Efter ytterligare 8 ben med Cathay är det bara att konstatera utan omsvep att jag är Cathayevangelist. Tror det vara Aho, numera Dr Miles, som introducerade begreppet evangelist. Aho svarade på ett påpekande kring att han var väldigt pro BAEC, tror jag det var, att han tyckte att det var ett bra program, men att skillnaden mellan honom och Concorde, var att Concorde var BA-evangelist.
Efter att ha flugit MXP-HKG, med Catay i first, samt 2 TG ben i F, ett Asiana ben i F, samt 4 BA ben i F, så tror jag att det går att peka ut en sak som skiljer Cathay från de andra. Dom Asiatiska bolagen har den där servicekänslan närvarande hela tiden, som gör att man känner sig speciell som passagerare, men hos Thai och ännu mera hos Asiana finns det en överdriven vördnad med bugningar hit och dit, plus i vissa fall kanske lite halvdan engelska. Men hos Cathay är engelskan inga problem och dom är väldigt duktiga på att konversera och sagts tidigare, dom har en fingertoppskänsla för hur länge dom ska stå och snacka med passageraren. Nu gäller det bara att fundera på nar jag ska kunna klämma in en F med Cathay igen.
Återstår en rapport, flygningen till HGK, den kommer snart och det blir nog en av de första rapporterna här om Hello Kitty Airways.
Dr. Miles
Expert
Tack för en utförig rapport, henrik l! Vad ska man inte förvänta sig av en akademiker? 
Det var problem att hitta sittplats i matsalen (The Heaven) vid vissa tidpunkter.
Jag var dock en bmi fan, inte BAEC fan.
Men jag förstår helt att man älskar Cathay Pacific när man har flugit med detta flygbolag lite oftare och kan jämföra med andra flygbolag. Jag välkomnar vår första Cathayevangelist.
http://www.businessclass.se/forum/r...a-till-asien-igen-med-miles-5.html#post160797
http://www.businessclass.se/forum/r...a-till-asien-igen-med-miles-9.html#post164756
Det ser ut som The Heaven har fått mer sittplatser än förut.
Det var problem att hitta sittplats i matsalen (The Heaven) vid vissa tidpunkter.
Haha, det var nästan rätt.
Jag var dock en bmi fan, inte BAEC fan.Men jag förstår helt att man älskar Cathay Pacific när man har flugit med detta flygbolag lite oftare och kan jämföra med andra flygbolag. Jag välkomnar vår första Cathayevangelist.
Det ser jag fram emot. Jag har skrivit mini reserapport av Hello Kitty jet flygningar av EVA Air.
http://www.businessclass.se/forum/r...a-till-asien-igen-med-miles-5.html#post160797
http://www.businessclass.se/forum/r...a-till-asien-igen-med-miles-9.html#post164756
henrik l
Medlem
Taipe - Hong Kong, BR 857 med Eva Air
Avgång: 18.10
Ankomst: 19.50
Flygplan: A330-200
Klass: Ekonomi
Sittplats: 27 K
Så blev det slutligen dags att ta sig tillbaka från positioneringsorten för mitt MR, dvs att återvända från Taipei till Hong Kong. Precis som på positioneringsflighten skedde återtransporten med Eva Air i ekonomiklass. Så efter 8 ben i business, så fick även återresan fungera som terapi mot business class syndrome. Nu är väl kanske inte reguljärbolag från den här delen av världen den allra bästa terapin mot BC-syndrome, eftersom det är hyfsad plats för benen, varm mat serveras och man kan få vin också på en 1,5 timmes flygning om man ber snällt.
Jag hade lite drygt 1,5 timme på mig mellan flighterna i Taipei och skulle ta mig mellan terminal 1 och 2. Men jag hade ju gjort detta förut och med ett utskrivet boardingkort så hade jag ganska gott om tid på mig. Ca personer var före i kön i immigration så även denna gick ganska snabbt och smidigt. När jag väl kommer till terminal så blir det ganska uppenbart varför Eva Air också kan kallas Hello Kitty Airways.
Så nu var ju den stora frågan om jag skulle få åka med en Hello Kitty jet? Japp det verkade bli så. Var bland dom första att boarda och väl ombord så var överdosen av Hello Kitty ett faktum.
Stolen på planet var en något äldre variant jämfört med den A321 som jag flög med upp till Taipei, men det var ändå relativt gott om benutrymme. Det fanns även en enklare IFE-utrustning, vilken jag i vanlig ordning inte utforskade.
På flighten som varade dryga 1,5 timme serverades middag som bestod färsk frukt till förrätt, dom verkar ha en förkärlek till detta i den här delen av världen, kyckling och ris till huvudrätt och ett slags passionsfruktsslime till efterrätt. För att vara en ekonomimåltid på en 1,5 timmas flygning så var den helt ok.
Bad man dessutom snällt kunde man få lite rött vin också. Nu var jag inte så proaktiv i samband med måltidsserveringen, utan bad om mitt röda vin i samband med att kaffet kom. Precis som i Y på sammas träcka med Cathay förra året så var det väl inget höjdarvin som serverades i en pappmugg. Har för mig att Cathay höll lite högre klass och serverade vinet i ett plastglas, åtminstone gjorde man det mellan HKG-BKK.
Servicen var som vanligt snabbt och effektiv och höll en bra nivå för att vara economy. För den som inte har fått nog av bilder från en Hello Kitty jet, rekommenderar jag Dr Miles länkar ovan.
Jag avslutar även med lite bonusbilder som jag tog på Cathays Economy extra stol, som jag tog på flighten mellan HKG-TPE. Den är ganska snarlik BA's WT+ stol. Skillnaden är att BA har benstöd och fotstöd på sina stolar. Jag provsatt dock inte stolen, så därför vet jag inte hur bekväm den är, eller hur mycket den går att fälla.
Avgång: 18.10
Ankomst: 19.50
Flygplan: A330-200
Klass: Ekonomi
Sittplats: 27 K
Så blev det slutligen dags att ta sig tillbaka från positioneringsorten för mitt MR, dvs att återvända från Taipei till Hong Kong. Precis som på positioneringsflighten skedde återtransporten med Eva Air i ekonomiklass. Så efter 8 ben i business, så fick även återresan fungera som terapi mot business class syndrome. Nu är väl kanske inte reguljärbolag från den här delen av världen den allra bästa terapin mot BC-syndrome, eftersom det är hyfsad plats för benen, varm mat serveras och man kan få vin också på en 1,5 timmes flygning om man ber snällt.
Jag hade lite drygt 1,5 timme på mig mellan flighterna i Taipei och skulle ta mig mellan terminal 1 och 2. Men jag hade ju gjort detta förut och med ett utskrivet boardingkort så hade jag ganska gott om tid på mig. Ca personer var före i kön i immigration så även denna gick ganska snabbt och smidigt. När jag väl kommer till terminal så blir det ganska uppenbart varför Eva Air också kan kallas Hello Kitty Airways.
Så nu var ju den stora frågan om jag skulle få åka med en Hello Kitty jet? Japp det verkade bli så. Var bland dom första att boarda och väl ombord så var överdosen av Hello Kitty ett faktum.
Stolen på planet var en något äldre variant jämfört med den A321 som jag flög med upp till Taipei, men det var ändå relativt gott om benutrymme. Det fanns även en enklare IFE-utrustning, vilken jag i vanlig ordning inte utforskade.
På flighten som varade dryga 1,5 timme serverades middag som bestod färsk frukt till förrätt, dom verkar ha en förkärlek till detta i den här delen av världen, kyckling och ris till huvudrätt och ett slags passionsfruktsslime till efterrätt. För att vara en ekonomimåltid på en 1,5 timmas flygning så var den helt ok.
Bad man dessutom snällt kunde man få lite rött vin också. Nu var jag inte så proaktiv i samband med måltidsserveringen, utan bad om mitt röda vin i samband med att kaffet kom. Precis som i Y på sammas träcka med Cathay förra året så var det väl inget höjdarvin som serverades i en pappmugg. Har för mig att Cathay höll lite högre klass och serverade vinet i ett plastglas, åtminstone gjorde man det mellan HKG-BKK.
Servicen var som vanligt snabbt och effektiv och höll en bra nivå för att vara economy. För den som inte har fått nog av bilder från en Hello Kitty jet, rekommenderar jag Dr Miles länkar ovan.
Jag avslutar även med lite bonusbilder som jag tog på Cathays Economy extra stol, som jag tog på flighten mellan HKG-TPE. Den är ganska snarlik BA's WT+ stol. Skillnaden är att BA har benstöd och fotstöd på sina stolar. Jag provsatt dock inte stolen, så därför vet jag inte hur bekväm den är, eller hur mycket den går att fälla.